Falu Kanotklubb

Rapport från Multisport-SM

Multisport-SM gick den 4 oktober på Bogesundslandet utanför Stockholm.Vi ställde upp med ett damlag i Falu kanotklubbs namn, och här kommer en liten rapport från helgen.

Först lite om oss. Jag (Jenny) är orienterare som började cykla mtb på grund av en efterhängsen skada. Sedan kroppen blev hel igen har multisport lockat mer och mer. I våras tyckte jag att det var dags att bli bättre på att paddla också, så jag blev medlem i FKK! Sommarens inplanerade tävlingar blev tyvärr inställda en efter en – jag blev förkyld, min polare fick problem med en axel och när jag äntligen hittat en ny frisk partner så skadade han ett knä. Otur – men skam den som ger sig! Räddningen dök upp vid fikabordet på jobbet. Min kollega Lotten, även hon orienterare, var sugen att prova en tävling. Efter ett gemensamt paddelpass ute vid kanotklubben bestämde vi oss för att köra Multisport-SM. Vi hann inte med så mycket gemensam träning, så ambitionsnivån sattes därefter.

Sista veckan inför loppet var åtminstone jag lite nervig. Det är så mycket mer prylar som ska med jämfört mot en orienteringstävling! På fredag kväll packade vi äntligen kajaker och cyklar på bilen för avfärd mot Bogesund. Ett kort stopp för att inhandla en bortglömd obligatorisk visselpipa, sedan tillbringade vi kvällen på vandrarhemmet med att blanda sportdryck och packa rätt saker i rätt låda till de två växlingsplatserna.

Tidigt lördag morgon tvingade vi i oss frukosten och åkte för att lämna kajaker och cyklar. När alla prylar var på plats var nerverna lugna igen, och jag såg fram emot starten. Det kändes skönt att få börja med 9 km orientering, vår starkaste gren. Vi tog det lugnt i starten, men var efter några kontroller ikapp täten i damklassen. Mitt på banan fanns ett vägvalsalternativ: endera simma över ett smalt sund, annars springa en ganska lång omväg. Lotten blir lätt kall och stel, så vi tog med viss tvekan den längre omvägen och hoppades på att den tid vi tappade här skulle uppvägas av att vi höll oss varma. Vi tappade 6 minuter på detta, men kom efter fortsatt bra orientering in till den första växlingen 5.08 efter täten. Fortfarande någorlunda med i draget alltså!

Nu väntade omkring 10 km kanotorientering i innerskärgården väster om Vaxholm. Paddling är vår svagaste gren, och vi tappade framförallt mycket på de två första kontrollerna. Vid den tredje kontrollen råkade Lotten ut för ett oturligt missöde. När hon skulle kliva ur kajaken och stämpla trampade hon ner i ett bottenlöst hål och blev genomblöt. På paddlingen tappade vi nästan en halvtimme på tättjejerna från FK Herkules, men värst var nog att Lotten blev så kall inför cyklingen.

Karta över kanotsträckan: 
 

Den tredje sträckan mätte närmare 3 mil och här var färdmedlet mountainbike. Först längs en snitslad led, därefter orientering. Den snitslade sträckan började genast med teknisk stigkörning på blöta löv och hala rötter. Lotten, som inte tränat så mycket stigcykling, var ordentligt kall efter badet på kanotsträckan och hade stora problem att hålla sig på cykeln. Här tappade vi därför ytterligare en halvtimme mot täten. När vi kom in på orienterings-delen av sträckan valde vi grusväg till första kontrollen så vi äntligen kunde köra oss varma igen. Tack vare prickfri orientering kom vi ikapp ett av de andra damlagen, och humöret steg också det flera grader. Vi var nu långt efter tätlagen, men kämpade för att hålla åtminstone något lag efter oss!

Vid den sista växlingen låg vi 5:a, av 7 startande lag, och den placeringen lyckades vi behålla runt den sista lilla fot-orienteringen och in i mål. Vi gick i mål på 6:53, över en timme efter segrande damlag men nöjda med att ha kämpat oss runt. Efter att ha tittat på sträcktiderna från loppet känns det ännu bättre – jobbar vi på med paddlingen och kör några cykelpass på stig så har vi goda möjligheter att hänga med täten i damklassen. För egen del var jag oförskämt pigg hela loppet igenom, så nu är jag väldigt motiverad att träna vidare inför nästa säsong!

Lotten fick också mersmak trots att hon fick kämpa lite hårdare, och hon låter hälsa följande: Jag var i motsats till Jenny oförskämt trött efter loppet och ångrade bittert att jag 1) inte drog på neoprenbyxorna inför paddlingen och 2) inte tränat på stigcykling. Framåt tisdagen hade jag redan bestämt mig för att jag vill tävla igen för att det var så fantastiskt kul, speciellt paddlingen och cykelorienteringen då Jenny var så bra kartläsare, och få en viss revansch. Synd bara att det är så långt till nästa år!

På www.multisportsm.se finns resultat och bilder från loppet. Vi var dock väldigt dåliga på att fastna på bild, så om ni vill veta hur vi ser ut får ni komma på någon onsdags-träning istället… 

Vid tangentbordet: Jenny Sander